Goshly.
jag borde sova, har försökt i två timmar att sova men allt jag tänker på är att jag måste lyssna på denna låt först:
Och sedan så vill jag måla av Beethoven...igen (variation är för püsses). På televisionen är min barndomskärlek McGyver, och det är klart att jag hade en major crush på honom vid de väna åldern 7, han var ju både en naturvän och smart.
En annan barndomskärlek var spöket Casper och vad som jag fann lockande där vet jag inte, men det var dömt att misslyckas.
Att gilla Hanson eller any other pojkband var för banalt för mig, jag ville tydligen ha mina karlar medelålders eller döda.
Idag är jag tjär i Robert Smith, så vi kör på medelålders-kategorin fortfarande.
Bra jobbat.
4 kommentarer:
Hot damn
Jag vet inte hur det var med McGyver, men Casper var nån man trånade efter här med. Och medelåldersmän är riktiga karlar.
Jag började se efter Mulder med intensiva barn-brunstiga blickar när jag var nio... räknas det tro?
Klart det gör, vi har väl alla vandrat längs Mulder-stigen!
alla och jag menar alla har väl varit nerkärade i mulder och mcguyver. och nu kan vi fortfarande njuta av dem i stargate sg1 och californiacation :)
Exakt, vi får vår dos via SG-1 och Californiacation (som jag faktiskt inte sett än).
Skicka en kommentar