Vindarna blåste friskt i tulpanskogarna i norr. Aldrig förut hade en så stor samling talande vattenflaskor setts vid ett och samma tillfälle. Bruno var förstummad. Detta var den absolut mest fantastiska upplevelsen någonsin, som till och med slog den gång då tanten framför honom i ICA-kön glömde en femtioöring i den där maskinen som spottar växel på en om man råkar betala kontant.
Molnen rörde sig sakta över den rosarutiga himlen och smurfarna funderade allvarligt på att säga upp bekantskapen med de gröna samurajälgarna, då dessa hade missbrukat smurfarnas förtroende genom att inte diska upp sin disk efter sig.
Bruno tog fram sin kameramobil och tog ett oerhört vackert foto, i sepia, av sig själv i en smickrande posé. Med blicken lite under lugg och ett snett leende, taget uppifrån höger. Det var hans bästa vinkel.
Vattenflaskorn iakttog detta, som för dem var deras hittills största ögonblick i historien.
Tystnaden var total.
Tulpanskogen brann ner på grund av ett missriktat tomtebloss samma kväll.
4 kommentarer:
hur många gånger ska jag behöva säga det? ät inte all svamp du hittar på e-bay!
Ja, om detta inte vore uppenbart nog så kan jag säga det rakt ut:
Min värdelösa granne har hackat min blogg för att sprida terror.
Hon förväntar sig att Horace ska upptäcka vilket lingvistiskt geni hon är...
Värdelösa you madderfakker!? Ja, de ringde faktiskt precis och erbjöd mig en livstids plats i svenska akademien. Jag var dock tvungen att tacka nej eftersom MIN värdelösa granne knappt kan utfodra sig själv, än mindre klara sig utan mig.
Jag hinner då inte äta då min granne titt som tätt förstår något som är relaterat till teknik alt. inte vill spela med Pyramid Head själv.
Han som är så trevlig.
Skicka en kommentar